Avsnitt 3 – Fluor

I det här avsnittet: Fluor. Vad är som gör att det är bra för tänderna och är det verkligen ofarligt för oss att använda? Och hur hänger det ihop med atombombstillverkning och kommunism?

Dessutom tar jag upp den så kallade Harvardstudien och varför den inte visar på försämrad IQ vid användning av fluor, som en del belackare hävdar. Allt detta och mer i avsnitt 3 av Kvalificerat Hemligt.

Musik i avsnittet

  • Podington Bear – Flutterbee (länk)
  • Podington Bear – Now son (länk)
  • Podington Bear – Good Times (länk)

Länkar till mer material

  • Videoklipp

  • Webbsidor

    • Tankebrott – Fluor: Bloggpost om hur fluor fungerar, varför det är bra för tänderna och hur konspirationstron ser ut bakom detta
    • SBU – att förebygga karies: Utredning från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering om vad som förebygger kariesangrepp

Avsnittsanteckningar

Kvalificerat Hemligt 3 – Fluor

Jag KAN göra det här [INANDNING, UTANDNING WHOOOOO] Jag KAN göra det här [INANDNING, UTANDNING WHOOOOO] Jag ÄR inte rädd, INTE rädd.
Inte så farligt det är bara en liten… GNNNNHHH!
[SOM OM MUNNEN ÄR ÖPPEN] NÄ DET ÄR INGEN FARA
[LJUD: BORRLJUD]
[TONA IN]
Ja, det här ljudet, det blev jag rätt van vid, tidigt i vuxen ålder. Trots att, eller kanske tack vare HOSTHOST, en pappa som var tandläkare fick jag spendera många timmar i tandläkarstolen för att åtgärda hål efter hål efter hål…
Nu vet jag, efter tester under tonåren, att jag har lite nedsatt funktion i saliven för att skydda mina tänder. Det innebär att jag har risk för att få lite fler hål på längre sikt än vanligt. Därför är jag numera noga med tandtråd, tandkräm och fluortuggummin för att försöka hålla hålen stången.
Fluor, ja. Det är en av de största upptäckterna inom tandhälsa och hälsa i allmänhet. Tack vare upptäckten att fluor skyddar våra tänder har både lidande och dödsfall på grund av bristande tandhälsa kunnat minskas rejält.
Tyvärr finns det dom, både i Sverige och i resten av världen, som tror att fluor inte skyddar tänderna… utan också är rent av skadligt för oss.
Och det är det vi ska prata om idag, för ni ska vara välkomna till det här avsnittet av Kvalificerat Hemligt – denna gång om fluoret, konspirationsteorierna och hur fluoret skyddar tänderna.
Idag är det nästintill självklart att ha hela och rena tänder. Vi går till tandläkaren för att undersöka, laga, rädda och förbättra våra tänder. Vi köper tuggummin med fluor i, tandtråd, tandstickor, elektriska tandborstar, munskölj och… yes sir, tandkräm.
Antalet märken, sorter och smaker av tandkräm ute i butikerna är massiv. Och väldigt, väldigt många stoltserar med svenska tandläkarförbundets symbol på förpackning. Och det måste ju bara vara för att det märket är bäst, “Seal of approval” från tandläkare och allt. Eller hur funkar det?
Nej, så här säger man själva från Svenska Tandläkarförbundet.
Tandläkarförbundet stöder aldrig en enskild produkt utan det är en egenskap eller ingrediens hos produkten som förbundet stöder. Till exempel fluor i tandkräm och munskölj.
Så länge det finns tillräckligt med till exempel fluor i en produkt får den alltså bära symbolen, mot en smärre kostnad.
Men varför just fluor och vad gör den som är så bra med tänderna egentligen? För att svara på det behöver vi ge oss ned på en väldigt förstorad nivå…
Ja, det här kanske blir repetition för många. Men för att vara säker på att alla hänger med så börjar vi från början.
Våra tänder har ett yttre lager som kallas för emalj. Man kalla det ett skal som skyddar tandens inre, inklusive nerven lägst in. Och i vår munhåla har vi, förutom tänder, slemhinna och tunga, en massa bakterier. Tillsammans med vår saliv bildar bakterierna en biofilm, det som kallas plack, på våra tänder.
En del av de här bakterierna utsöndrar syra när dom omsätter kolhydrater i vår mun. När det händer sänks pH-värdet också i munnen. Och det är nu som det är dags att damma av gymansiekemin…
Det sjunkande pH-värdet innebär att det frigjorts en massa vätejoner och de här vätejonerna påverkar emaljens byggsten, hydroxylapatitet. Vad som händer är att jonen löser ut mineraler från emaljen, det som kallas demineralisering.
På sikt kan vi få en permanent skada i emaljen om det här fortsätter, och den här skadan är alltså ”hål i tanden”.
Men om du har behandlat ytan med fluor genom till exempel tandkräm, munskölj eller liknande uppstår ”kapslar” med kalciumfluorid i det här läget.
Skalet till denna ”kapseln” består av protein och fosfat och det är det här skalet som den sura miljön löser upp.
När kapseln löses upp frigörs kalcium och fluorjoner som bildar en skyddande förening, som består av fluor och hydroxylapatit. Den här föreningen lagras i tanden och reparerar skadan, en process som kallas remineralisering.
En liten fiffig sak med den här processen är följande. Den hydroxidjon som finns i hydroxylapatitet kan bytas ut mot en fluoridjon. Den föreningen blir starkare och mer motståndskraftig än den emaljens “vanliga” uppbyggnad.
För att det här utbytet ska kunna ske måste det vara surare än neutralt pH, det vill säga när risken för demineralisering, angreppet på emaljen, uppstår.
Förutom allt det här påverkar närvaron av fluor i munhålan syraproducerande bakterier direkt. Dels genom att angripa deras möjlighet att producera syra och dels genom att minska bakteriernas förökning.
Ja, det är en del knepiga processer här och det tog lång tid för mig att ens greppa grunderna. Men innebörden är klar. Fluoret gör både emaljen starkare och minskar samtidigt bakterierna som är dåliga för tänderna.
Men trots allt vi vet om fluorets funktion och skyddande verkan är det en del som absolut inte köper de bevisen.
För konspirationstroende är fluoret tacksamt. Man pratar om farliga egenskaper och att det bara krävs mellan 5-10 gram fluor för att döda en vuxen man.
Men… för att sätta det här i perspektiv så kan man säga att en normal tub tandkräm i affären idag innehåller cirka 1.5 milligram fluor per gram tandkräm.
Så lek med tanken att jag äter en 125 milliliters tub med tandkräm. Då har jag fått i mig hela 187 milligram fluor. Och det innebär att jag bara är 25 tuber till ifrån en dödlig dos!
Men lite mer allvarligt, självklart finns det begränsningar på vad som är rimligt och bra när det kommer till dagligt intag, för det finns absolut risker med alldeles för mycket fluor.
Det är som man säger; det är inte ämnet i sig utan DOSEN som utgör giftigheten i ett ämne.
Vad kan då hända om man får i sig för mycket fluor då? Jo, det ”vanligaste” fallet, om än ovanligt, av för mycket fluor är det som kallas dental fluoros och drabbar barn där tänderna fortfarande växer.
Vid mild fluoros får man missfärgningar på tänderna. I den formen är färgningarna knappt synliga fläckar och stråk över emaljen. Men vid kraftigare fluoros kan emaljen bli, något ironiskt, svagare och skydda sämre mot kariesangrepp.
Vid än värre fluoröverdos kan man råka ut för något som kallas för osteofluoros, det innebär att fluor lagras i benvävnaden och det leder till ökad benmassa och bentäthet, stelhet och minskad rörlighet.
Risken för att råka ut för fluoros är framför allt om man har en egen vattentäkt med hög fluorhalt. I Sverige pratar man om att fluorhalten i en egen vattenbrunn bör ligga på mellan 0.8 och 1.2 mg fluorid per liter vatten.
Mer än så och det innebär till en början att småbarn inte bör dricka vattnet. Och kommer du över 5.9 mg fluorid per liter anses vattnet otjänligt, oavsett ålder.
Men å andra sidan så är det inte bra om det är alldeles för LITE fluor i vattentäkten, för då går man miste om den skyddande verkan som en viss nivå med fluor i vattnet har.
Så, för att sammanfatta: Riskerna med fluor i vardagen är väldigt, väldigt små, särskilt om du inte har egen vattentäkt.
En vuxen behöver trycka i sig absurda mängder tandkräm för att få symtom. Och även småbarn måste äta rejäla mängder, en till tre tuber tandkräm till exempel, för att få allvarliga biverkningar.
På sextiotalet började vi med den berömda fluortanten i skolorna och under sjuttiotalet gick Socialstyrelsen ut med att fluor var viktigt för tandhälsan och att det var bra att vi fick i oss det.
Tandkräm, tabletter och sköljning var metoderna istället för att tillsätta fluor till vårt dricksvatten.
Och det är en viktig punkt, därför att i till exempel USA valde man att tillsätta fluor till just dricksvattnet under 1900-talets andra hälft. Det är kanske därför det är så populärt med konspirationsteorier kring just fluor i USA.
Fluoridering av vattnet i USA påbörjades som sagt på femtiotalet och når idag dryga 70% av befolkning. Men redan från start rådde det misstänksamhet.
Det fanns de som hävdade att fluorideringen var en massiv kommunistisk konspiration för att vända befolkningen åt det socialistiska hållet. För på något sätt skulle fluoret göra medborgarna viljesvaga och förvirrade. Och på något sätt skulle detta leda i sin tur till ett kommunistiskt övertagande.
Sen var de dom som trodde att det istället var en stark aluminiumindustri som ville bli av med restprodukter från sin tillverkning. I denna industriella sammanslutning ingick också Manhattanprojektet, alltså USAs framtagning av de första atombomberna.
Den här paranoian kring förgiftning och kommunism, kopplat till atombomben fångades extremt bra av Stanley Kubrick i den nattsvarta komedin Doctor Strangelove.
[CITAT FRÅN DR STRANGELOVE]
Som passus kan vi nämna att Kubrick Ironiskt nog figurerar i en annan konspirationsteori, den om månlandningen. Men det får jag berätta om i ett senare program…
Det finns även dom som använder den lika självklara som dåliga nazistliknelsen för att visa att fluor är dåligt. I det här specifika fallet så sägs dom ha använt fluor i koncentrationsläger för att göra fångarna medgörliga och sinnesslöa.
Det här påståenden har ingen grund i verkligheten, det finns inga vettiga källor att gå på. De troende hänvisar till två böcker; The Truth about Water Fluoridation och The Crimes and Punishment Of I.G. Farben men ingenstans står det att läsa något sådant i dessa böcker.
Som alltid kan man undra varför man skulle använda fluor för att påverka fångar när dom redan levde på svältgräns och arbetade ihjäl sig… i bästa fall, om man nu kan använda en sådan beskrivning.
Nä, istället är det naturligtvis ett väldigt genomskinligt försök att utmåla fluor som nazisternas favoritkemikalie. Ungefär som argumentet “Vet ni vem mer som var vegetarian? Hitler…”.
Men de här argumenten är inte de som vanligtvis används i till exempel Sverige. Istället handlar det om att fluoret är giftigt för framför allt barn, även i små doser.
Och när den så kallade Harvardstudien kom tyckte sig kritikerna ha fått vind i seglen. För helt plötsligt fanns det en studie som kunde koppla IQ till fluorhalt.
Studien, med titeln Developmental Fluoride Neurotoxicity: A Systematic Review and Meta-Analysis, skulle studera fluorets påverkan på neurologiska utvecklingen hos barn.
Resultatet gav att man faktiskt tyckte sig se en form av påverkan:
… children in high-fluoride areas had significantly lower IQ scores than those who lived in low-fluoride areas
Det kanske låter allvarligt, men som alltid är saker inte så svartvita.
Först och främst; studien använde sig av data från Kina och Iran, platser som krasst sett inte har samma kontroll på dricksvatten och exponering för farliga utsläpp.
Dessutom var det mycket högre gränsvärden än de som anses säkra enligt svenska mått mätt. Här handlande det om halter av fluorid mellan 2-10 mg per liter vatten. Om ni minns så pratade jag tidigare om att det är rätt låga halter som man ska undvika att ge barn, max 1.2 mg fluor per liter dricksvatten.
Studien var inte heller experimentell, det vill säga man inte kunnat kontrollera andra miljöfaktorer. Två av de analyserade studierna tittade till exempel på fluoridexponering via kolrök.
Det man kan tänka sig då är att det finns -andra- faktorer som också spelar in i påverkan på IQ-nivåer hos barnen i studien.
Man slår inte heller fast i studien att det fluorexponering hänger ihop med IQ-nivån. Istället lyfter man MÖJLIGHETEN att det kan påverka och att fler studier behövs, en sorts ”försiktighetsprincip”, som så ofta i den här typen av frågor.
Om man tar det här resultatet och jämför med den massiva mängd studier på fluor och hälsa som finns, inklusive svenska, är bilden väldigt tydlig. Fluor är den bästa grunden vi har att bygga upp vår tandhälsa med.
Däremot, med tanke på hur många olika sätt det finns att få i sig fluor idag kommer svenska myndigheter att titta över sina rekommendationer.
Inte för att ta bort fluoret utan för att uppdatera rekommendationerna så vi får i oss lagom mycket för att skydda tänderna.
Så, vi närmar oss slutet av det här tandläkarbesöket och kan konstatera följande:
Fluor den bästa grunden för att ha hela och friska tänder, tillsammans med tandborstning och tandtråd.
Visst är fluor giftigt i tillräckligt stor mängd, men den mängden får vi inte i oss om vi inte missbrukar flera kilo tandkräm.
Vill du slippa spendera mycket tid i tandläkarstolen är det bra att ha fluortandkräm på tandborsten, i lagom mängd.
Nu får ni ursäkta, för det är dags att ta tag i den där tanden som strulade i början. [till tandläkaren] Ok, då kör vi! [borrljud]
Bild: TheGreenJ (CC 3.0, länk)

5 reaktioner på ”Avsnitt 3 – Fluor

  1. Hej. Återigen ett intressant program. Läste också rapporten som bifogades som länk.
    I rapporten fanns inga bevis för att flour förebygger karies hos vuxna även om dom konstaterar att inget tyder på att det inte slulle göra det.
    Var studien i huvudsak inriktad mot barn och unga vuxna eller vad är orsaken till att rapporten inte kunde slå fast att även vuxna har nytta av flour?

    Gilla

    1. Hej,

      Ja, rapporten inriktar sig på just barn och ungdomar. SBU arbetar med att sammanställa forskning kring olika frågor för att påvisa kunskapsläget.

      Att man inte har en rapport om vuxenkaries spelar ingen större roll då vi vet funktion i fluor och dess kariespreventiva egenskaper. Se t.ex. denna sida för referenser.

      Socialstyrelsen har också en del vettigt i denna typ av frågor:

      För vuxna med förhöjd risk för rotkaries har användning av en tandtandkräm med 5 000 ppm fluor två gånger per dag en måttlig till hög förebyggande effekt och är bättre än tandkräm med 1 000–1 500 ppm fluor (expertgruppsbedömning).

      Gilla

Lämna en kommentar